Att sitta i styrelsen är ett betydelsefullt uppdrag men samtidigt sårbart och i vissa fall obehagligt. Det är därför viktigt att uppdraget tas med största allvar och noggrannhet. Majoriteten av alla föreningar och styrelser sköter sitt uppdrag men sen finns de få individer som ser sin chans till att utnyttja sin position för att gynna sig själv.

I Brf IDA blev en styrelseledamot åtalad för mutbrott och mottagande av muta från två personer med koppling till bolag som föreningen anlitat. Bolagen hade under några år tillsammans fakturerat föreningen över i vart fall 69 miljoner kronor. Styrelseledamoten hade fått använda bilar tillhörande företagen och hyrbilar gratis. Det hade också varit fråga om kontantöverföring, betalning av hotell, ett armbandsur mm. Styrelseledamoten ska ha tagit emot ”förmåner” till ett avsevärt värde. 

Rätten kom fram till att även om styrelseledamoten inte haft formell behörighet att ensam upphandla fastighetsprojektet så har han indirekt haft möjlighet att genom sin ställning utöva inflytande över upphandlingarna i föreningen. Det fanns alltså en klar koppling mellan förmånen och upphandlingen av fastighetsprojekt i föreningen. Mutbrotten var så grova att rätten dömde de som mutat och den som tagit emot mutor till fängelse.

Det förekommer sällan sådana tydliga och grova mutbrott som i detta fall utan det handlar mer om mer svårbedömda hanteringar som hamnar ”under radarn”. En vanlig variant är när föreningen gör en upphandling med ett företag där någon i styrelsen exempelvis känner företrädaren och gör det hela lite för gynnsamt för sin kompis med presenter eller genom att bli bjuden på något.

Men hur skyddar man sin förening mot ekonomisk brottslighet? Det finns olika sätt att praktiskt minska risken för ekonomisk brottslighet i föreningen.

Arbeta med bra rutiner. Se till att ni har en tydlig attestordning där det framgår vem som har attesträtt, två i förening så klart, och till vilket belopp per gång och per år totalt. Ha transparens i styrelsen och ha en öppenhet kring större ekonomiska beslut gentemot resterande medlemmarna (utan att det försvårar styrelsearbetet). Se till att ni har en bra extern ekonomisk förvaltning som kontrollerar ekonomin ytterligare och är en helt utomstående part. Anlita extern expertis vid större upphandlingar. Det minskar också risken för sammanblandningar med styrelseuppdraget. Låt inte styrelseledamöter blanda sina affärer med föreningens på olika sätt.

Om man misstänker brott i föreningen eller om det fattats beslut som skadat föreningen och gynnat någon annan så börja med att samla information och lyfta frågan med övriga medlemmar. Innan så sker är det bra att ha tagit ställning till om det finns tillräckligt underlag för att driva frågan. För om ingen är villig att driva frågan och det tagits upp med alla medlemmar kan det bli stor osämja i föreningen, utan att det är någon nytta med det.

Så snart misstanke finns om att styrelseledamot, eller fler, har skadat föreningen så är det klokt att neka ansvarsfrihet när det är dags att ta ställning till det på årsstämman. Om brott inte går att styrka är nekande av ansvarsfrihet en viktig faktor för att kunna kräva skadestånd av en eller flera styrelseledamöter. Det ställs väldigt höga krav för att styrelsen ska anses skadeståndsskyldig. Om styrelseledamöterna håller ögonen öppna kan korruption heller aldrig få fäste i någon enstaka lättpåverkad ledamot som råkat väljas in. De flesta ledamöterna är helt reko. Med lite vaksamhet kan den enstaka procenten som saknar en moralisk kompass räddas från att lockas av tillfället och falla för korruptionens lockelse. Det räddar inte bara föreningen utan också den som riskerar att hamna på glid.

Författare: Jörn Liljeström